I enlighet med Konkurrens- och konsumentverkets (KKV) framställan har marknadsdomstolen den 29 mars 2019 påfört Pargas stad en påföljdsavgift på 200 000 euro för direktupphandling som överskred EU-tröskelvärdena och var i strid med upphandlingslagen. Utöver påföljdsavgiften bestämde marknadsdomstolen att avtalsperioden ska löpa ut när det gått sju månader från att beslutet vunnit laga kraft.
Pargas stad beslöt den 6 juni 2017 att överlåta sina kosthållstjänster i form av en överlåtelse av rörelse till Arkea Oy, som ägs av kommuner och samkommuner. I det sammanhanget köpte staden 1 000 stycken aktier i Arkea Oy, vilket motsvarar en ägarandel på 0,12 procent i bolaget. I samband med överlåtelsen av rörelsen ingick staden och Arkea Oy ett serviceavtal om produktion av kosthållstjänster för sju år och med en option för ytterligare två år. Avtalets totala värde har utan optionsperioden uppgått till minst 16,8 miljoner euro. Dessutom hyrde Pargas stad ut kökslokalerna med tillhörande utrymmen till Arkea Oy.
Upphandlingsenheten ska utöva bestämmanderätt i den anknutna enheten
En upphandlingsenhet kan på vissa villkor köpa tjänster av en anknuten enhet utan konkurrensutsättning. En förutsättning är utövande av bestämmanderätt, eftersom upphandlingsenheten ensam eller tillsammans med andra ska kunna påverka den anknutna enhetens strategiska mål och viktiga beslut. Enligt KKV:s framställan hade Pargas stad inte ensam bestämmanderätt i Arkea Oy enbart utifrån en ägarandel på 0,12 procent. Inte heller någon gemensam bestämmanderätt förekom, eftersom staden i Arkea Oy:s organ inte hade någon egen företrädare eller någon gemensam företrädare med de övriga ägarna.
Marknadsdomstolen bekräftade i sitt avgörande den 29 mars 2019 att Pargas stad inte hade utövat bestämmanderätten i Arkea Oy, eftersom stadens företrädare inte medverkat i bolagets förvaltningsorgans verksamhet eller i valet av medlemmarna till organen. Därmed har Arkea Oy inte varit någon anknuten enhet till Pargas stad som skulle ha gjort det möjligt att göra upphandlingen utan konkurrensutsättning enligt upphandlingslagen.
Skyldigheten att konkurrensutsätta beror på det huvudsakliga syftet med avtalshelheten
Pargas stad anförde att det handlade om ett så kallat blandat kontrakt och som i första hand syftade till att trygga personalens ställning inom kosthållstjänsterna, inte att köpa tjänster. KKV ansåg i sin framställan att även om utläggningen av tjänsterna innehöll flera olika avtal, var det huvudsakliga föremålet för avtalen att köpa kosthållstjänster som omfattas av upphandlingslagens tillämpningsområde och som borde ha konkurrensutsatts.
Marknadsdomstolen konstaterade i sitt beslut att avtalet om köpet av aktier och det relaterade delägaravtalet, försäljningen av affärsverksamheten, avtalet om uthyrning av kökslokalerna och serviceavtalet om kosthållstjänsterna har hört till samma helhet. Med beaktande av avtalens inbördes samband och avtalens värden, vilka ska uppskattas enligt förhållandena vid den tidpunkt när avtalen slöts, anser marknadsdomstolen att det huvudsakliga syftet med avtalshelheten varit att producera kosthållstjänster för Pargas stad. Därmed har det handlat om upphandling av tjänster som har omfattats av skyldigheten att konkurrensutsätta enligt upphandlingslagen. Marknadsdomstolen konstaterade vidare att Pargas stad inte haft någon grund för direktupphandling enligt upphandlingslagen.
Marknadsdomstolen ansåg att det handlar om direktupphandling i strid med upphandlingsbestämmelserna och ålade i enlighet med KKV:s framställan Pargas stad att till staten betala en påföljdsavgift på 200 000 euro. Därtill bestämde marknadsdomstolen att avtalsperioden ska förkortas så att den löper ut när det har förflutit sju månader från att marknadsdomstolens beslut vunnit laga kraft.
Mer information:
specialsakkunnig Elisa Aalto, tfn 029 505 3683
fornamn.efternamn@kkv.fi
Läs mer:
KKV yrkar på att Pargas stad påförs påföljder med anledning av olaglig direktupphandling. KKV:s meddelande 11.4.2018